Västmanländskans gravid- och bebissvammel

Man skulle kunna tro att det inte händer något alls i lilla T:s liv just nu, men det är snarare så att det händer så mycket att vi inte hinner med att berätta om allt. Dessutom har stora novembertröttheten slagit till.

I höstkollektionen från Me & I hittar man bland annat den här supersöta tröjan med katter på och en massa annat fint. Men jag har inte blivit bjuden på något party …

Efter att ha legat undanstoppad i en lådan sedan lilla T var 8 månader lyckades vi få in hennes lilla hand- och fotavtryck i en ram. IKEA har den lite tjockare ramen där man får plats med gipsavgutningen. Jag målade bakstycket med röd hobbyfärg och använde rejält med klister för att få gipsskivan att fästa. Men för säkerhets skull vilar den också på ett par små spikar i nederkant.

 (svårt att få till ett foto utan reflexer i glaset)

Själv sitter jag på tåget på väg till ett författarmöte och nuförtiden är det maken som sköter BVC-besöken. Men jag fick just rapport via SMS att lilla T numera är 83,5 cm lång och väger 11 kg.

Skicka vidare!  - Bra idé från Polarn O. Pyret.

Lämna in dina P O.P-kläder så säljs de vidare till förmån för Plan Sverige.

Att gunga!

Och att få plaska med vatten vid diskbänken.

.. när jag ska handla något till mig själv kommer jag hem med något åt lilla T istället. Men hade den här funnits i stl. 40-42 hade jag tagit den direkt till mig själv.

(tunika från PoP)

Lilla T håller sin pappa fullt sysselsatt på dagarna. Det är väldigt mycket spring i de där 14-månadersbenen.

Här kommer ett tips på ett nyutkommet seriealbum. Duktiga illustratören Jojo Falk  - som jag haft förmånen att få jobba ihop med - fångar små och stora betraktelser om livet som nyblivna föräldrar med massor av humor. Alla småbarnsföräldrar kommer att le (och ibland gapskratta) igenkännande. Ett plus - vårat nya liv som småbarnsföräldrar är dagens boktips! Nananinanana …

Nu sover lilla T bättre igen, men nu har JAG börjat sova jättedåligt. Nu går jag sedan flera dagar tillbaka runt som i en dimma och jag kan inte ens skylla på att jag är en nattvakande småbarnsförälder.

Jag har ju glömt att visa mitt barnvagnspyssel. När vinteråkpåsen blev för varm kändes plösligt sittdelen tlil barnvagnen kal och desstom halkig. Jag spanade på fina barnvagnsdynor, men blev lite snål när jag såg vad de kostade. Dessutom hade jag ju tyg kvar sedan jag sydde lapptäcket. Men lite hjälp från min mor med mönster knåpade jag ihop en egen dyna.

En billig fleecepläd från Jysk blev bakstycke. Jag vändsydde allt, vek ner och sydde en "ficka" att trä över ryggstödet på vagnen. Sedan gjorde jag dekorsömmar runt om och några sömmar i "viket" i mitten och ryggen för bättre styrsel och passform. Stora knapphål så att remmarna kom igenom och så var det klart!

Petit Pure har rea. Fina kläder - många av dem ekologiska. Dyrt javisst, men nu är det som sagt rea. Lilla T får en grön fågeltröja.

Ibland undrar vi hur vi har kunnat få ett så högljutt barn? Vi är båda ganska tysta av oss. Men lilla T låter massor!

Hon bubblar och "pratar" och kvittrar när hon har det bra och ser något roligt. Hon skrattar högt när hon busar. Hon skriker i högan sky när något inte går som hon tänkt eller när hon vill ha något (alldeles särskilt när hon vill ha mat från våra tallrikar). Hon klampar när hon går. Hon skramlar, bankar och dunsar med sina leksaker (tack och lov för tålmodiga grannar!).

Men på något sätt är det väldigt mysigt (ja, förutom klagokören vid blöjbyte och nattning  - den går inte av för hackor …) för det är ju så tydligt att hon kommunicerar med oss på alla tillgängliga sätt.

Och hon är ju vårt alldeles egna lilla skrammelmonster

På sistone har lilla T blivit ganska orolig på kvällarna. Vi har ju haft tur för lilltjejen har alltid varit ganska lätt att lägga och har sovit i egen säng i eget rum sedan hon var drygt tre månader. Ofta lägger vi bara ner henne med napp och gosekossa och så lägger hon sig på sidan och somnar. Sedan en tid tillbaka sover hon också oftast hela natten utan problem. Kanske vaknar hon till vid sexsnåret och då brukar vi ta in henne till oss och så sover hon vidare en timme eller två till.

Men sedan två veckor tillbaka är det inte kul på kvällarna (med några undantag så klart). Det är precis som att hon har kommit på att hon missar något när hon sover. Vi lägger henne och hon studsar lika snabbt upp igen och står och "skakar galler" i spjälsängen, skriker hjärtskärande och sträcker upp armarna. Ibland plockar hon även upp kudden och täcket och sträcker upp dem mot oss. Vi brukar plocka med oss dem när vi tar in henne till oss, så det är väl hennes sätt att säga att hon vill vara där vi är. Dessutom har hon börjat vakna igen på nätterna (när hon väl somnat då). Nu är det ju maken som har nattvaken, men det betyder ju inte att jag inte vaknar.

Det hela sammanföll med att jag började jobba igen, så det är klart att jag funderar på om det har med det att göra (och får dåligt samvete). Någon slags separationsångest? Men det är kanske en fas hon skulle ha kommit in i i vilket fall som helst vid den här åldern. Vem vet? Hon är även väldigt ledsen när någon går ifrån henne och det behöver inte bara vara mamma eller pappa utan det gäller farmor, moster och okända barn på stranden också.

Det tråkigaste i hela historien är att hon blir ledsen redan när man börjar med nattningsrutinen. Så att ta på pyjamas, byta blöja och borsta tänderna på kvällen är långt ifrån en harmonisk upplevelse för någon inblandad. Vällingen är dock populär fortfarande, men tar ju slut alldeles för snabbt Lillskruttisen blir ibland superledsen bara vi går in i hennes rum på kvällen - för att inte tala om hur arg hon blir när hon förstår att vi ska lägga ner henne i sängen. Man önskar ju så att hon ska tycka att det är mysigt inne på sitt rum och gosigt i sängen, så som det verkade förut.

Men man får väl ta till alla småbarnsföräldrars mantra: "det är bara en fas, det är bara en fas, det är bara en fas".

Hittade en fästing på lilla T idag. En väldigt liten fästing, men i alla fall. 

Blä! Det är väl verkligen läskiga djur. Och helt onödiga.

Jaha, då kan jag konstatera att jag överlevde min första vecka tillbaka på jobbet och att man inte hinner/orkar göra något annat när man jobbar än att jobba.

Nu laddar jag för nästa vecka och försöker hitta det positiva:

• Lästid på tåget
• Kafferast
• Att jag får vara i fred på toaletten
• Att jag kan äta lunch utan att behöva mata någon annan samtidigt
• Att jag inte behöver dra runt på jätteskötväskan längre utan kan lufta mina handväskor

Och det bästa av allt är ju att få komma hem till min goa lilla tjej när dagen är slut!

Jag brukar drabbas av en ganska jobbig söndagsångest i vanliga fall. Ni vet den där känslan av att helgen har gått för fort, man har inte hunnit med allt man ville göra och man får lite panik över alla saker man måste hinna veckan som kommer.

Söndagsångesten brukar vara riktigt, riktigt jobbig efter t.ex. en semester.

Och nu är det söndagen före första arbetsdagen efter nästan 13 månaders föräldraledighet.

Snacka om värsta söndagsångesten!!!!

Lilla T blev ju ett år mitt uppe i semesterbestyren, så jag har inte hunnit med någon månadsrapport. Nu är ju hon redan en bit in på sin 14:e levnadsmånad, men en liten lista ska vi väl få till i alla fall:

♥ På BVC:s 1-årskontroll vägde lilla T in på 10,3 kilo och 78 cm, men vi tror att de egentligen mätte fel (speciellt med tanke på att hon var 78 cm förra gången de mätte också) eller att hon har vuxit en bra bit till sedan dess. Vi har redan fått lägga undan några byxor i stl. 80 och några bodys börjar kännas trånga.

♥ Hon har ju gått nu snart i tre månader och nu är det allt stadigare och det börjar gå undan. Fortfarande ramlar hon en del, men oftast bara på rumpan och är lika snabbt uppe igen. Och hon skulle så gärna vilja springa tillsammans med kusinerna, men det är för svårt ännu.

♥ Pekar ivrigt "dä" på allt möjligt och älskar att trycka på knappar och att "nyckla" på olika saker med mammas och pappas nyckelknippa.

♥ Nu har lilltjejen 6 st små vassa tänder som hon gärna använder till att tugga på sina föräldrar med. Dessutom är tre kindtänder på gång.

♥ Äter allt mer på egen hand. Hon är en riktigt hejare med skeden och tränar gärna med gaffeln, när hon lyckas ta en av sina föräldrar, men fingrarna är förstås bäst fortfarande. Hon äter också mer och mer "vanlig" mat och snart kan vi nog äta samma mat hela familjen.

♥ Har koll på hur hundar låter ("vovovo") och blir alldeles till sig både när hon ser en livs levande hund och när hon ser sina gosedjurshundar (för att inte tala om jättegosehunden på IKEA igår!). Kråkor säger "kaa" och ankor "vaa".

♥ "Pratar" hela tiden! Inget vettig förstås, men vill vill ju gärna tro att en del ljud betyder något. Pappa och mamma har hon ju kunnat länge. Förutom djurläten tror vi att "ko" är sko, "pa" är lampa, "baa" är banan, "bap" är napp och skål (’kål") lärde hon ju sig på midsommar. Vi tror också att "gugu" är gunga och idag tyckte jag att jag hörde att "ocka" när vi lekte med dockan. Hon förstår ju dessutom rätt så mycket av vad man säger och säger "ja" och "nej" på passande ställen. Det enda som verkar riktigt, riktigt svårt att förstå är "inte bita mamma".

Update: jo, hon säger ju "ta, ta" (tack, tack) och har också sagt "katt" (med alla bokstäver och allt).

♥ Sover gör hon riktigt bra till sina föräldrars stora glädje. Ofta blir det mellan åtta på kvällen till någonstans mellan halv sju och halv åtta på morgonen. Ett nytt liv känns det som

♥ Har börjar "busa" t.ex. genom att gömma sig själv när vi leker titt-ut.

Ja, och så har det säkert hänt tusen andra saker som jag inte kommer ihåg nu!

Lilla T blev 13 månader idag. Och jag som inte ens har berättar om alla hennes framsteg i en 12-månadersrapport …

Men det kanske blir bättre här på bloggen nu när lilltjejen är tillbaka från alla sina semesteräventyr.

… att trötta småbarnsföräldrar som lämnar bort sitt barn för första gången skulle satsa på en lyxig semester och sköna hotellsängar …

Eller så kan man åka flotte på Klarälven.

Precis så här dags - 12.27  - den 27 juni förra året dök hon upp i våra liv.

Idag fyller hon 1 år. Grattis lilla T!

Sedan fanns hon där, och lika obegripligt som det var innan, lika påtagligt är det när hon väl kommit ut. Hon gör sig påmind, hon tar mer plats än jag trodde att något så litet skulle kunna göra. Jag är förstummad, ibland förlorad, ofta förförd - allt annat än oberörd. Denna ogripbara kärlek, dessa fingrar som sluts kring mina, denna kropp som jag tung av värme bär mot min egen, som lever av mig. Sedan frustrationen över att inte veta om jag gör rätt, tills jag inser att det inte finns någon God Mor. Det finns bara jag. Att det är gott nog. Hon kräver uppmärksamhet, jag äger inte längre min egen tid - vad är det här, att bara komma och kräva, hennes behov före mina? - och genom nattsvarta nätter och ömmande bröst, på grund av allt detta, älskar jag henne.

[ur Syster min av Barbara Voors]

… vid den här tiden den 26 juni förra året: att det bara var början på hur ont det skulle göra (trots allt jag hade läst och hört).

… dem 26 juni förra året: att det kunde kännas så surrelistiskt att gå och vänta på att förlossningen skulle sätta igång. På TV föds barnen alltid jättesnabbt efter det att vattnet har gått ju ….

… när jag gjorde mig i ordning för att gå och sova den 25 juni förra året: att jag skulle vakna mitt i natten av att vattnet gick!

Lilla T råkade knacka bort en liten, liten flisa ur sin nästan alldeles nya framtand. Vi fick snabbt en tid hos tandläkaren, men hon konstaterade att det var ett så litet jack att det inte behövdes slipas.

Skönt, för vi begriper inte hur de skulle lyckas med att slipa med tanke på hur svårt det är att borsta hennes tänder!

Hur kan det komma sig att lilla T:s nya ord dyker upp så här lagom i midsommarhelgen?

Ordet?

‘kål!

[läses skål så klart!]

Lilla T önskar er en glad midsommarhelg!

Vi märkte att lilla T var väldigt intresserad av fotona på sina små kusiner som vi har i arbetsrummet och av foton på de där fina bebisarna i datorn (ja, bilder på henne själv alltså). Så nu har vi fixat en egen "kortlek" till henne. Vi lånade en lamineringsmaskin och plastade in ansiktsbilder på de närmaste släktingarna. Hon kan redan plocka fram kusinerna och sina föräldrar bland bilderna. Nu övar vi på mor- och farföräldrar och våra syskon.

För dem som undrat vad lilla T önskar sig i ettårspresent så finns en önskelista här.

Vi är ju förstås väldigt glada för vår lilla tjej hela tiden, men just nu så är hon så där alldeles extra supersöt och mysig! Vi går runt här och är liksom alldeles nyförälskade i henne. Det känns som att vi håller på att spricka!

Snart är det dags för 1-årskalas. Även om det bara blir den närmsta familjen, så kändes det roligt att knåpa ihop några inbjudningskort.

Ett litet "kit"från Panduro …

… blev ganska så piffiga inbjudningskort (tycker jag själv alltså).

(och för er där uppe i Västmanland som undrar om era inbjuningskort komit bort på posten, så är planen att vi firar lilla T hemma hos hennes mormor och morfar i början av juli - mer info kommer)

Tänk så spännande livet är för en liten. Känna på en ananas, klappa ett får, titta på en lyftkran, gunga - promenaden till ICA är rena äventyrssemestern!

Det bloggas dåligt här …

Det beror på att vi får jaga efter vår numera väldigt rörliga lilla tjej mest hela tiden.

Lilla T sover dessutom bara en gång om dagen nuförtiden.

Igår knäckte lilla T det här med att gå på riktigt. Nu går hon kors och tvärs över lägenheten utan att hålla i sig. Och hon verkar mycket nöjd med att kunna ta sig fram obehindrat. 

Vi fick låna några par skor av lilla T:s kusiner. Nu tror jag att vi har så vi klarar oss ett tag …

Idag har jag blivit firad på min allra första mor dag med paket, teckning, blommor och lyxig frukost.

Det kan jag nog vänja mig vid

Det går inte snabbt.

Det är vingligt.

Det ramlas ofta.

Det är inte så många åt gången.

Men lilla T tar nu tveksamt, men alltmer självsäkert, sina första steg utan stöd.

Mellan mamma och pappa.

Mellan soffbordet och TV:n.

Mellan köksfönstret och köksbordet (om inte snäll person ställt dit en stol som mellanstation).

Och till andra spännande ställen.

Vi förutspår en inte så stillasittande sommar för lilla T:s föräldrar.

Idag blir lilla T 11 månader. Vi har firat det genom att umgås med farmor, gunga och med att få tand nummer tre.

Idag var det cykelpremiär för lilla T. Med nyinköpt cykelsits och hjälm bar det av en liten kort runda runt kvarteret. Hjälmen var pyton, men cykelturen var kul. Nu ska bara lilla T:s föräldrar skaffa cykelhjälmar också och så ska vi lägga oss i hårdträning inför cykelsemestern på Bornholm i sommar.

Det är väldigt populärt att gå ut. Så fort ytterdörren ellar balkongdörren öppnas är det en liten tjej som är snabb som blixten över tröskeln.

Lilla T har börjat uppskatta lek mer och mer. Förut har det ju handlat mer om att vi roar henne eller att hon tuggar på/bankar med närmste leksak. Men titt-ut har fungerat länge och det är alltid lika skoj.

Bollar är roligt. När vi var hos lilla T:s morföräldrar sparkade hon och mormor en badboll över hela gräsmattan och häromkvällen satt vi hela familjen på golvet i köket och rullade/kastade en boll mellan oss och det var fantastiskt underhållande. Ja, för lilla T alltså. Men vi tyckte också det var kul - bara inte riktigt lika länge som lilltjejen

Att jaga mamma eller pappa är också skoj och vi ska låtsas vara rädda för det hon jagar oss med. Pappa jagar man bäst med den skrämmande USB-kabeln och mamma med den ruskiga tygödlan. Lilla T skrattar så hon kiknar.

Plocka i och ur saker från valfri behållare är väl en lek som de flesta barn gillar. Det kan vi också ägna långa stunder åt. Lilla T har en liten väska (ni vet en sådan där lite "kappsäck" i hårdpapp) och i den lägger vi olika småsaker som hon sedan kan plocka med lääänge.

Annars så läser vi böcker och dansar. Och så har lilla T upptäckt att det är roligt med lekparken. Gunga är jätteskoj och sandlådan börjar bli intressant. Men roligast av allt är fortfarande att titta på stora barn som leker på lekplatsen. Och kråkor!

 Lilla T har egen sandlåda på vår innergård

Även om mitt litteraturintag till största delen består av sådana här böcker nu för tiden, så hinner jag ibland läsa annat också.

Vad får en bebis att ta sina första steg?

Är det glädjen av att se sin pappa?

Är det av längtan till mamma?

Nej, det är för att komma åt verktygslådan!

Var inne på jobbet på kurs igår och hejade på en kollega vid kaffemaskinen. "Ja, nu är jag utsläppt ur mammabubblan en stund och ute i verkligheten", sa jag lite skämtsamt. "Nej, nej", svarade hon, "det är det här stället som är bubblan och mammalivet som är verkligheten!".

Tänk att jag inte bara har trevliga kollegor, utan kloka också!

Jag har ju glömt att berätta hur det gick på lilla T:s 10-månaderskontroll förra måndagen.

Först blev hon vägd och mätt av sköterskan. Ni väger hon 9,3 kilo och är 78 cm lång. Hon ligger fortfarande lite över medel för sin ålder på längdkurvan  - inte undra på att hon växer ur kläderna i stl. 74 på löpande band.

Sedan var det dags för läkarundersökningen. Men det var en väldigt stressad läkare och det kändes lite "jagat" hela tiden. De hade bokat undersökningar väldigt tätt (jag träffade nästan alla från föräldragruppen i väntrummet) och det fanns ingen tid att ställa frågor eller prata lite mer allmänt. Jag antar att de vill vara effektiva, men det kändes sådär …

Förutom att lyssna på hjärta och lungor och "känna igenom" kroppen testade läkaren om lilla T slog ihop två klossar och om hon leker tittut. Det klarade hon ju galant! De andra kontrollpunkterna testade de inte som jag trodde utan de bara frågade mig om hon plockar upp saker med pincettgrepp, om hon står och går utmed möbler, om hon förstår enstaka ord och liknande. Men som stolt mamma kunde jag ju svara ja på allt utan att tveka

Lilltjejen blir allt duktigare och stadigare på att resa sig mot möbler och väggar och hon står och går med stöd i en väldig fart. Gåvagnen är väldigt poppis! Ibland står hon utan att hålla i sig, men det vet hon inte om förstås. Hon har till och med setts gå ett par steg, men bara om hon håller en leksak i vardera handen. Men hon vågar inte gå t.ex. mellan mamma och pappa och vi försöker med det. Kryper gör hon inte nu heller, men hon har utvecklat en väldigt bra teknik på för rumphasning. Det är skönt för henne att vara lite mer rörlig, det känns som mycket frustration har släppt nu.

Vi har också upptäckt att hon förstår väldigt många ord. "Hund", "gris", "kråka", "fisk", "apa" och "anka" prickar hon in bland leksakerna (när hon är på humör). Hon vet dessutom att kråkan säger kra-kra (kaa) och att ankan säger kvack (vaa). Napp och kossa (en gosefiltskossa som hon har i sängen) har hon också full koll på. Och banan (baa). Säkert är det flera ord som jag glömt just nu. Vi är i alla fall överens om att hon är mycket intelligent

Böcker börjar bli intressanta. Mest att slänga ner från bokhyllan i en hög på golvet, men också allt oftare att bläddra i. Vi ska läsa och peka i samma bok - om och om igen! Som sig bör Hon är också väldigt nöjd med att hon lärt sig att själv trycka in knappar på leksaker som har sådana och få dem att låta. Det är ju dock mindre lämpligt att hon också gärna vill trycka på t.ex. larmknappen på offentliga toaletter och sånt.

Lilltjejen har ju kunnat vinka länge, men nu gör hon det lite mer medvetet. Och för ett par helger sedan lärde hon sig att klappa i händerna och nu gör hon det hela tiden! Ja, förutom när det är klappsånger på öppna förskolan och man ska klappa. Annars är favoritsysselsättningen att peka. På allt! Och vi ska säga: "Ja, titta bil!" (eller hund, eller fågel eller vad vi nu gissar oss till att hon menar). "Mata" mamma och pappa, kasta ner saker på golvet när hon sitter i barnstolen och att "byta" saker (hon ger oss en sak, vi säger tack, hon får tillbaka saken, vi säger varsågod) är också nya roliga lekar.

Ja, som ni förstår så är det full rulle här hemma!

Två av de bröllopsbloggar jag hängde lite på inför vårt bröllop gått och blivit gravidbloggar. Både evasleva och I nöd och lust väntar tillökning. Spännande - lycka till!

Och så har en gravid- och bebisblogg gått och blivit lite bröllopsblogg - emsidemsi har inte långt kvar till sin bröllopsdag. Hoppas det blir en härlig dag!

Titta vilka söta plåster jag hittade i dag. 70-talsnostalgi från Apoteket

Innan jag fick barn tänkte jag att mitt barn inte skulle vara ett sånt där kladdigt, smutsigt och snorigt barn. Ja, ni vet - sådana där barn som man ser ibland på stan och man tänker "hur svårt kan det vara att hålla ungen ren!".

Nu får jag ta tillbaka alla sådana tankar för nu vet jag hur svårt det kan vara att hålla små barn rena. Det gick väl an under amningen - lite mjölkkräk syns knappt på kläderna och är lätt att torka bort från barnet. Men nu! Oj,oj - vad det kladdas med mat! Maten hamnar lika ofta på kläderna, i håret, bakom öronen och i hela ansiktet, som i munnen. Och jag har fått ett barn som skriker hysteriskt när jag försöker torka hennes händer och ansikte. Men jag har förstått att de flesta barn är sådana.

Vi gör vårt bästa för att gno av henne kladdet snabbt så att plågan ska bli kort, men då blir rengöringen inte så effektiv som man kunde önska. Ofta ser det OK ut i inomhusbelysning, men när man kommer ut så ser man att hela barnet är svagt orange av tomatpuré eller flagig av intorkad gröt. Det i kombination med rinnsnuva nästan hela triden gör att lilla T ser ut precis som ett sådan barn som jag förr i världen tittade på med lite lätt rynkad näsa. Nu är ju hon sötast i världen ändå (så klart!), men jag tycker ändå att det är lite förargligt. Speciellt om man träffar någon som man känner.

Men jag inser det omöjliga i att hålla lilltjejen fläckfri, så jag siktar på att hon åtminstone ska ha rena kläder när vi lämnar hemmet. Min mamma brukar säga att det räcker om man är snygg när man kommer (när man är bortbjuden på fest eller så). Vi siktar på att vara snygga när vi går. Resten av dagen får det gå som det går.

Att lilla T har slutat amma innebär visst också att jag får sluta stoppa i mig obegränsade mängder onyttigheter. På bara en amningsfrimånad vände vågen snabbt upp igen. Oj då! Nu blir det vatten och bröd framöver. Och brödet ska inte vara kanelbullar

Är det verkligen normalt att ha ont i huvudet varje dag, hela dagen? Inte migränhuvudvärk, utan ett sådant där molande elände. Är det sömnbristen?

Idag blir vårt lilla sockergryn 10 månader!!!!

Lilla T sov hela natten - kl. 20-06 i ett svep!

Lilla T:s stolta föräldrar kan nu meddela att lilltjejen då och då står själv utan att hålla i något i fler sekunder. Men det är förstås inget hon är medveten om.

Idag tog hon också två steg utan att hålla i sig - mellan dubbelsängen och mammas sängbord - med siktet inställt på väckarklockan. Inte heller det något hon var helt medveten om.

Men ändå!

Drar mig upp till stående vid bokhyllan inne på mitt rum, plockar ut alla pekböcker en och en och slänger dem på golvet, rundar spjälsängen, går längs sängen fram till den luddiga pallen, pausar för att pussa lite på sjökon Manne som ligger där, tar mig med visst besvär runt dörrposten och ut i hallen, där står  - med lite tur -  gåvagnen, rullar iväg med vagen i rejäl fart, stannar och pratar lite med bebisen i spegeln på klädkammardörren, går vidare och om jag inte kör fast vid det lilla bordet bredvid soffan så kommer jag ända fram till vardagsrumsfönstret och om mamma och pappa inte ser så hinner jag pilla lite på den där fina krukväxen med blad som hänger ner över kanten …

Det är inte lätt att vara bebis på det här stället!

Precis är man lärt sig att dra sig upp till stående i spjälsängen och sedan ställa sig på det ihopknölade täcket I(alt. kudden) och luta sig ut över kanten för att nå saker nedanför sängen (alt. på sängbordet), så sänker pappa sängbotten.

Och precis när man kommit på hur det funkar med att ta sig fram i lägenheten genom gå längs väggarna och stödja sig på element och stolar så att man kommer fram till skåpen och lådorna i köker så sätter pappa spärrar på alla underskåp.

Taskigt!

Jag gjorde ett lite gästspel på jobbet ett par dagar för att gå en projektledrkurs. Lilla T stannade hemma med sin pappa som tog föräldradagarna. Det kändes inte så kul att åka iväg när de två låg kvar i sängen och myste och det kändes konstigt när en kollega tittade in för att visa upp sitt lilla knyte. Lite kändes det som att jag hade glömt något hela dagen och det var läskigt att det kändes som att jag inte varit borta alls fårn kontoret så fort jag satte foten innan för dörren. Men å andra sidan var det ju lyxigt att kunna läsa en bok i lugn och ro på tåget, att ha kafferast utan avbrott, att äta lunch i solen med trevliga kollegor och att gå i några affärer utan att behöva fundera på om jag skulle komma in med barnvagnen.

Och det var väldigt, väldig mysigt att komma hem till en glad bebis!

Lilla T hade haft det jättebra med sin pappa. Och han verkade gilla det med. Men var ändå lite förvånad  - "för att man har ju verkligen att göra hela dagen"

Men nu kryper jag in i min mysiga mammabubbla igen. Åtminstone till nästa kurstillfälle.

 Peka (dä, dä!)

 Fågelskådning (läs: jaga ankor)

Jag har ju glömt att berätta att lilla T är amningsfri sedan drygt tre veckor tillbaka. Hon har ju varit amningsfri på dagtid ganska länge och efter några goda råd från BVC på lilltjejens 9-månadersdag bestämde vi oss för att det var slut på nattamat också (vi har ju trappat ner lite redan innan). Enligt nya rön så ska barn inte äta alls på nätterna från ca 4 månaders ålder, så nu var det väl på tiden. Stackars lilla tjejen visste inte vad som väntade henne …

Maken laddade för att ta nattpasset med en madrass på golvet i lilltjejens rum. Själv skulle jag bara hålla mig undan (enligt instruktionerna). Natten blev ganska tuff. För lilla T som skrek och skrek och inte fattade varför hon inte fick mat. För maken som fick trösta och trösta. För mig som låg kvar i sängen med en klump i magen och kände mig som världens elakaste mamma. Och för oss alla eftersom ingen sov.

Dagen efter blev lilla T magsjuk. Och då fick vi ta att steg tilbaka med dagamningen, eftersom mammamjölk var det enda skruttisen ville äta och vi ville ju få i henne någonting. Andra natten fortsatte vi dock enligt planen och det gick lite bättre, men det var kanske för att lilla T var sjuk och trött …

Magsjukan gick snabbt över som tur var! Eftersom maken skulle upp och jobba var det min tur att sova på madrassen och söndagnatten var ganska lugn - oftast fungerade det att bara stoppa in nappen igen. Men framåt fyratiden stog lilla T upp i spjälsängen och vrålade. Jag gav upp och gjorde en flaska välling som väldigt tidig frukost. Och med tanke på hur snabbt hon slurpade i sig den flaskan så måste hon ha varit superhungrig! Mönstret upprepades sig natten därpå, så det där med att inte äta på natten verkade inte vara lilla T:s grej. Men jag antar att det är lite olika hur lång natten är. Så vi bestämde oss för att det är OK att hon får en flaska välling vid fyra-femtiden. Och med lite tur somnar hon om ett par-tre timmar efter den flaskan. Amningen verkar hon inte sakna alls däremot. Så nu är jag helt överflödig

Nu hoppas vi på att nätterna ska bli lite lugnare, för fortfarande vaknar lilla T ganska många gånger och även om man bara ska upp och stoppa i nappen så är det ganska slitigt. Det hade inte varit så farligt att göra välling klockan fem om det hade varit lungt tills dess … 

Just nu är jag ganska sliten känner jag (därav stiltjen på bloggen bland annat). Amningshormonerna har gått ur kroppen, det är svårt att somna för att jag vet att jag ska bli väckt många gånger och ibland också svårt att somna om när jag varit uppe. Men det är väl bara ännu en av mammalivets fröjder

Ingen saknad under 9 månaders graviditet.

Ingen saknad under 9 månaders amning.

Jag hade glömt hur tråkigt det är …

… "roliga veckan" …

… "tjejgrejorna" …

… "röda faran" …

… nu är den tillbaka

Blä!

En svärm nyckelpigor har invaderat lilla T:s rum och svävar ovanför hennes säng.

Nä, jag tror inte att jag bryr mig om att börja jobba igen. Inte när man kan ha sådana här härlig dagar. En lugn förmiddag, lite lunch, en promenad till parken för att mata ankor, fika i solen på Stadsparkscaféet, en sväng på stan, läsa lite på en bänk medan lilltjejen sover, babysim, lite familjemys vid middagen. Om man bortser från "kvällsracet" med grötkladd och missnöje på skötbordet och låter bli att tänka på hur många gånger jag blir väckt i natt så är tillvaron som mammaledig väldig behaglig.

Skulle ju shoppa till mig själv, men kunde inte låta bli att shoppa några saker till lilla T också. Hon har ju trots allt fyllt 9 månader

Kommer ni ihåg det där lilla projektet jag skulle sätta igång för länge sedan …

Ja, nu är det äntligen klart (tack vare Beas marsutmaning).

Först klippte jag sönder tygerna:

Sedan sydde jag ihop dem igen:

Och så blev det ett lapptäcke till lilla T.

Jag har gjort några mindre syprojekt med bebistema i marsutmaningen också.

Det finns dagar då Västmanländskan lämnar hemmet och går på stadens gator i vanliga kläder och vanlig BH, utan amningsluckor

Vi var på 9-månaderskontroll på BVC i fredags och lilla T är nu uppe i nästan nio kilo och är 76 cm lång. Lång för sin ålder enlig kurvorna. Just nu är hon fantastiskt mysig (ja, jag vet att att säger det varje månad). Det händer så mycket.

Det pratas en massa! "Dadada", "papapa" och "mamama" har funnits på repetoaren länge, men nu är det också mycket "jajaja" (fast nästan lite på skånska "jaujaujau") och "dä" som vi så klart tolkar som "där". Om man frågar "Var är lampan?" så tittar hon upp taket och ser jätteglad ut. Ibland säger hon "pa" ("lampa"). I och för sig får man samma reaktion om man frågar "Var är pappa?", så det råder lite begreppsförvirring där Och om hon får en bit smörgåsrån eller likande så kan hon säga "ta, ta" ("tack") med lite hjälp, men allt oftare självmant.

Det är för övrigt en rolig lek just nu att "ge" mamma och pappa saker - nappen, halvätna kex, salivkladdiga leksaker och annat mysigt. Då ska vi se glada ut och säga "tack, tack" och sedan ge tillbaka dem. Helst vill hon stoppa in sakerna i våra munnar (för det är ju där allt ska vara  - det vet man ju) och roligast av allt är att hjälpa pappa att borsta tänderna. Titt-ut är en annan favoritlek. Och hon är jättebra på att vinka.

Krypa vill lilla T inte göra på några villkors vis, men hon är ganska rörlig ändå. Från sittande "roterar" hon bra åt alla håll och hon har en väldigt bra räckvidd. Ibland ställer hon sig på alla fyra för att nå/se något, men mer än så blir det inte. Ofta slutar det med att hon landar pladask på magen.

Hon vill nog hemskt gärna stå och gå, men det klarar hon inte utan hjälp. Men hon försöker komma upp, men då hamnar hon oftast i en situation som hon ine kan ta sig ur riktigt.

Med hjälp är hon däremot väldigt duktig. Hon drar sig upp till stående mot olika saker och ofta möts jag av en glad lite bebis som står upp i spjälsängen efter tuppluren. Hon går ganska stadigt med lite hjälp längs bordskanter och väggar och har blivit duktigt på att lista ut var hon kan stödja sig för att komma vidare. Men fortfarande vill hon helst hålla i någons händer. De är pålitligast. Den nya gåvagnen är ganska intressant, men inte helt godkänd ännu. Men snart kör hon nog så det ryker.

På dagtid ammas hon inte alls längre utan äter riktigt mat. Nattamningen är snart ett minne blott hoppas vi. Fortfarande är burkmaten myckt bättre än mammas hemlagade och gröt är storfavorit. Den godaste frukten är mandarin (så nu har vi orangea fläckar som inte går bort på nästan alla kläder - haklapparna står inte emot mycket). Två små framtänder i överkäken har också tittat fram så smått.

Annars går veckorna som vanligt med babysin, mammabarn-gympa och besök på öppna förskolan. Andra barn är väldigt spännande just nu och lilla T är väldigt snäll och delar med sig av sina leksaker. Hon vill gärna ta på barnen och då får man passa henne lite eftersom hon är mest intresserad av ögonen och kan peta lite väl våldsamt på/i dem. Men det är inte illa menat, det är nog bara väldigt intresant med de där ögonfransarna som fladdrar hela tiden.

Nu ser vi fram emot att hon ska komma ur sin mammiga period som är lite påfrestande för oss alla och så ser vi fram emot vår och att det bir lite enklare att ta sig ut utan att hålla på att böka med en massa kläder.

Idag har vi en alldeles enländigt febrig liten kräkbebis här hemma. Vi tröstar, torkar och håller tummarna för att vi inte ska bli smittade …

Nu plockar jag undan amningströjorna. Trotjänarna från Boob har varit väldigt bra, men nu när det inte ammas på dagtid längre så behövs de ju inte. OM det blir en akututryckning får vi lösa det ändå. Det ska det bli skönt att få lägga undan dem - jag har gått i samma sex tröjor i nio månader nu …

Nu ligger vårt lilla sockergryn och sover. Hon är så fin! Tänk att vi har haft henne hos oss i nio månader. Tänk att hon har funnits här "ute" lika länge som hon låg i magen …

Kan ni gissa hur kladdigt det blev när lilla T lyckades få av korken på tandkrämstuben som hennes orutinerade moder lät henne leka med?

Och det är väl inte så där väldigt nytigt för små bebisar att tugga i sig tandkräm …

Nåväl, hon luktar i alla fall väldigt mintigt och fräscht

Vi fick en bärstol av vänner, men tyvärr visade det sig att den inte alls var bra,även om den såg ut att vara i nyskick. Det var någon slags silikon i bärremmarna och den hade stelnat efter några år på vännernas vind och gjorde att remmarna var stenhårda och obekväma. Inte något man vill bära en, vid det här laget, ganska tung bebis i ens några meter. Men andra vänner hade skaffat en Vaude Jolly Comfort som vekade jättebra och vi hade tur och hittade en likadan i jättefint skick på Blocket för halva priset. Nu har vi testat den lite här hemma och i fjällen och är supernöjda. Stadiga bärremmar, brett avbärarbälte, bra packutrymme och tillbehör såsom regn- och solskydd. Lilla T verkar också nöjd (när hon välkommit i den) för hon somnar sött varje gång.

… den här söta texten om bebisar som jag hittade hos En bok om dagen.

Är det månne de första små tänderna som skymtas där i överkäken?

Lilla T:s vecka i fjällen:

• Tågresor: 2 (långa!)
• Mysdagar med farfar: 2
• Turer upp på Åreskutan: 1 (somnade)
• Bad på äventyrsbad: 1 (spännande)
• Promenader i motvind och snöglopp: 2 (men det var mest synd om mamma)
• Resturangbesök: 2
• Tupplurar med mamma: flera
• Pulkaåkningar: många
• Antal varv runt soffbordet: oräkneliga

Sämst: Alla jobbiga ytterkläder som ska på och av.        Bäst: Att få sova nära mamma och pappa hela veckan.

Lilla T är hemma igen från sin fjälltur. Nu tar hon igen sig, men rapporterar mer sedan.

Nu åker lilla T på fjällsemester, så det blir tyst (hrm, ännu tystare) här på bloggen några dagar.

Lilla T kan inte krypa.

Men ibland tror hon att hon kan.

Det slutar oftast med att hon dunsar rakt ner i golvet med ansiktet före.

Oftast går det bara bra. Men idag uppstod blodvite och hon kan nu stoltsera (eller?) med sin första fläskläpp.

Stackars lilla T.

Lite bebispyssel gästspelar på den andra bloggen.

I går kväll testade vi att ha barnvakt till lilla T på kvällen för första gången (vi har ju haft barnvakt på dagen en gång förut). Jag hade ett presentkort på bio och barnvakt innestående hos lilla T:s farmor och nu när hon (T alltså, inte farmor) inte behöver ammas för att nattas så tänkte vi göra ett försök.

Tyvärr var det kanske inte den bästa av dagar för lilltjejen har varit förstoppad och haft det riktigt jobbigt med sin mage. Dessutom är hon riktigt mammig nu. Lilla T vaknade strax innan farmor med sambo kom och var på lite dåligt humör redan då. Ingen annan än mamma dög (och knappt det heller). Men vi stoppade ner lilla T i barnvagnen och skickade iväg henne på promenad med farmor. Ett beprövat kort som fungerat förut. Under tiden smet vi iväg på bio och middag.

Vi fick inget krissamtal och när vi kom hem var det stilla i lilla T:s rum. Det visade sig att lilla T hade somnat tidigt, men före det hade farmor fått jobba hårt med att sjunga, dansa och underhålla - för om det inte hände något skoj så var det gnälligt. Men det var nog ansträngande för lilla T att hålla igång farmor eftersom hon somnade tidigt och utan att vilja ha kvällsgröten

Men på det stora hela gick det fint och farmor sa att hon kunde tänka sig att vara barnvakt igen. Det är vi glada för

Jag tycker ju att lilla T behövde en 8-månaderspresent. Eftersom hon själv inte uttryckt några önskemål, och dagen sammanföll med ett riktigt bra rabatterbjudande i Lollopards webbshop, så bestämde hennes mamma att hon önskade sig ett påslakanset med traktorer på. Titta så fint:

 (och ja, käre make - jag vet att hon absolut inte behövde ett sådant!)

Men för att lilla T inte ska bli ledsen för att hon bara får mjuka paket blev det även en klassisk Brio träbil (fynd på Tradera). Lilltjejen har visat stort intresse för bilar hon kompisen M och på öppna förskolan, så hon behövde nog en egen.

Den vita tröjan - pojkstorlek 3 år

Den röda tröjan - flickstorlek 5 år

Är det bara jag som tycker att det är något konstigt med den här bilden?

Korrigering: värst just nu alla kategorier är att ligga på skötbordet!

Vi för snart gå runt till grannaran och berätta att "nej, vi sticker inte kniven i vårt barn - vi byter bara blöja".

Kom på att igår var den första helt amningsfria dagen för lilla T. Från klockan sex på morgonen till första nattmålet klockan två så ammade hon inget. Alltså inte ett helt amningsfritt dygn, det dröjer nog, men en hel dag. Positivt att hon kan klara sig utan sin mamma för mat. Det var dock lite obekvämt för mamman framåt kvällen

Under den tidigare nedtrappningen har hon fått en eller ett par slurkar som mellanmål, men på dagarna har hon så mycket för sig att hon inte hinner sakna det så mycket tror jag. Dessutom har hon "tappat tekniken" och är ganska ofokuserad.

Jag, däremot, börjar faktiskt sakna det lite, nu när den lilla mysstunden är på väg att försvinna. Motsägelsefullt - jag vet!

Man vet att man har tittat på för mycket dag-TV när repriserna börjar gå i repris …

Bäst just nu:

• mandariner
• leka tittut
• riva ut alla böcker ur bokhyllan

Sämst just nu:

• näsfridan
• att bli torkad om munnen
• att ligga på mage

Idag satte sig lilla T upp från ryggliggande för fösta gången, men hon har tränat länge. Värsta sit-upsen

Och det blev man visst hungrig av för till lunch klämde hon för första gången en hel burk (190 g) mat för 8-månadersbebisar. Ekologisk spaghetti bolognese var en hit.

Idag blev lilla T åtta månader. Det blev så otroligt uppenbart att hon är stora tjejen nu när vi träffade kollegans lille nyföding igår.

Och en mysig ålder är det också, även om hon håller sina föräldrar fullt sysselsatta. Och då kan hon inte ta sig runt på egen hand ännu Men stå och gå vill hon gärna och då får vi vackert finna oss i att hjälpa henne. Krypa verkar inte vara något alternativ. Att dra sig upp från sittande och stå mot olika saker funkar bra och även att röra sig lite i sidläge längs bokhyllor och så. Snart har hon lärt sig att sätta sig upp från ryggläge också. Där är annars huvudet lite fört tungt ännu.

Ett annat tecken på att hon är en stor tjej nu är väl att hon snart bara äter vanlig mat. På natten vill hon förstås gärna snutta, men på dagen verkar hon klara sig  bra ändå.  Ja, bara maten inte har för stora bitar bara (som mammas hemlagade), men det löser sig väl när hon får ett par små tänder.

I övrigt så har lilla T även testat att åka pulka för första gången som uppladdning inför skidresan om ett par veckor.

Vilken grej - all choklad jag åt under graviditet gjorde inte bara mig glad - det gjorde underverk för lilla T också. Läs om chokladbebisar hos Mrs. Pitepalt så förstår ni vad jag menar

Nedtrappningen av amningen på dagtid går ganska bra. Lilla T äter nästan bara "vanlig" mat, men får sig en lite slurk då och då när inget annat fungerar.

Nu har vi även påbörjat projekt nedtrappning på natten. Just nu råder ransonering av nattmaten. 6 timmar (minst) ska de små liven klara sig utan mat. Får man gröt vid åttatiden så behöver man alltså inte äta förän vid tvåtiden nästa gång. Även om man vaknar vid tolv och är lite småsugen ….

Sakta med säkert tar lilla T över rummet som blir mer och mer barnrum och mindre och mindre kontor …

Lilla T:s namn som väggdekoration ovanför spjälsängen. (fanerbokstäver målade med hobbylack - från Panduro)

Vi hade ju en av de är vinteroverallerna som Po.P återkallade, så när vi åkte för att byta den passade vi på att ekipera lilla T inför den stundande resan till Åre och vi hittade det allra sötaste lilla underställ i merinoull! Vindfleece och söta små vinterkängor är inropade på Tradera sedan tidigare. Vi får se hur hon gillar att "upp och stå" i snön.

Annars tänker hennes mamma mest mys i stugan, pulka, och att sitta och läsa mot en vägg i solen när lilla T sover

Lilla T blir ju 8-månader först på fredag, men idag har hon varit på 8-månaderskontroll och gjort BOEL-test (blicken orienterar efter ljudet). Några problem med hörseln har vi inte misstänkt med tanke på att hon håller på att vrida nacken ur led när hon här något bakom sig, men det är alltid bra att få det bekräftat. Med beröm godkänt på samtliga punkter.

Hon växer också så det knakar: 8,6 kg och 74 cm lång.

Bara för att det inte händer så mycket här på bloggen, betyder ju inte att det inte händer massor i lilla T:s liv. Det gör det.

Men hennes mamma är lite trött just nu. Det är nog förkylning kombinerat med avtagnade amningshormoner och stökiga nätter som gör det.

Uppdateringar kommer …

Allt såg så fint ut så idag hos ortopeden. Ja, eller i alla fall lilla T:s höfter som de kollade. Hon är helt symetriskt (känns ju bra!) och har inga problem med benrörelser. Det sistnämnda visste vi iofs redan

Så skönt att få det här sista OK:et. Nu är lilla T inte någon lux-bebis längre, utan bara en helt vanlig bebis.

Underbar har hon varit hela tiden

Håll tummarna idag - vi ska till ortopeden för slutkontroll av lilla T:s höft. Hon ska röntgas den här gången - det gör man alltid på lux-barn när de är ungefär 8 månader för att helt kunna friskförklara.

Lite sjuka här.

Igen.

Burkmat vs. mamma hemlagade:

3-0

Jodå, jag hinner fortfarande läsa lite emellanåt. De här böckerna till exempel.

Ja, Lilla T har ju egentligen gått på babysim i flera veckor nu, men vi har ju glömt att berätta om det.

Vatten är fantastiskt roligt! Det är roligt att plaska, hoppa, simma på rygg och på mage, hoppa från kanten, simma i tunnel och sjunga vattensånger. Men det är inte kul att dyka. Vad ska man ner därunder vattnet att göra - då får man ju vatten i näsan. Usch!

När Lund finns ett rekreationsområde som heter Skrylle. Där kan man promenera, jogga och - de år det finns snö i Skåne - åka skidor. Och så kan man släpa sin barnvagn genom mängder av snö!

Vi var två föräldralediga och en arbetslös som kunde njuta av det fantastiskt soliga och fina vintervädret i fredags. En lång promenad med barnvagn till Skryllegården - där vi åt  lunch - och så tillbaka igen. Nej, det var inte så här mycket snö i spåret hela tiden, utan bara på en liten del av sträckan. Men då det var så här så var det ett riktigt bra träningspass.

Emsidemsi har en kategori på sin blogg där hon visar bilder på hur det ser ut framgför barnvagnen när hon och W är på promenad. Jag ska inte börja med det, men så här såg det ut framför min barnvagn igår.

Fler bilder på vinter i skåne finns här.

Det har tidigare påståtts här på bloggen att lilla T inte gillar frukt. Hon ber om en kraftig dementi. Frukt är godis!

Bäst just nu är clementin - hon skakar i hela kroppen när hon får syn på en. Banan är toppen, speciellt när man får dela den med pappa och får "bita" av bitar själv. Hallon-, mango- och katrinplommonpuré är också smaskens.

Här gör man sig till och lagar bebismat på fina och ekologiska råvaror, men nähä då - burkmat är bättre! Min fisk fick tummen ner av lilla T, men Sempers spätta och potatispuré är mums. Köttfärssrätten jag gjorde går ner, men är inte poppis. Hipps ekologiska lasagne slinker ner snabbare än jag hinner mata in. Imorgon ska vi se hur min fina (men inte så uppskattade) köttgryta står sig mot köttgryta på burk.

Kanske är det lika bra att lägga ner matlagningsprojektet …

Även jag shoppade lite på syrrans favoritaffär i helgen. Nu har jag ett litet projekt på gång. Något till lilla T ska det bli. Vilken dag som helst …

Igår var sista tillfället som föräldragruppen på BVC träffades "officiellt". Vi fick lära oss om hjärt- och lungräddning på små barn (och öva på små bebisdockor) och lite om vad man gör om små barn sätter i halsen. Jättebra kunskaper. Vi fick också se en otroligt fånig film (inte innehållsmässigt, men utförandemässigt fånig) med dålig kvalitet om vad man gör när större barn och vuxna sätter i halsen. Trots det taffliga skådespeleriet och den gryniga bilden så får man ändå en liten klump i halsen. Tänk om …

Vi hade fixat en tulpanbukett åt vår sköterska och en e-postlista till oss så att vi kan höras av och kanske ses fler gånger. Om inte annat så känns det troligt att vi springer på varandra så öppna förskolan och sånt.

Tanken är nu att lila T ska trappa ner på amningen och så småningom sluta helt. Jag det är inte min ambition att amma i evighet. 8-9 månader verkar rätt bra tycker jag, men det är ju upp till var och en (men, jag tycker hursomhelst att om barnet kan gå fram, lyfta upp tröjan och knäppa upp amningsbh:n själv - då är det dags att sluta amma). Å andra sidan känns amningfria nätter väldigt långt borta just nu …

På dagtid testar vi just nu - gröt till frukost, riktigt mat till lunch, välling som eftermiddagsmål och gröt innan läggdags. Däremellan lite amning som mellanmål. När de funkar (och det gör det oftast om inte lillskruttisen är sjuk), tar vi tag i resten.

Men det betyder nog också att jag borde trappa ner på mitt intag av godis och kakor, annars kanske vågen sticker iväg igen. Anna Skipper skulle gråta om hon såg min diet just nu …

Hur glad blir man inte när maken kommer hem med godis och blommor till mig efter en lång natt och en jobbig dag med en febrig liten bebis.

En del saker är lite extra svåra att lägga undan när lilla T har växt ur dem. En sådan sak är den söta klänningen som blev lilltjejens första festklänning och som på sistone fungerat som en liten tunika/linne. Men nu håller hon på att spränga den så den får vi lägga undan.

En annan sak är lilla T:s allra sötaste vintermössa. Den har vi fått låna av kusinen, men nu fyller den inte riktigt vintermössans funktion (de ska ju helst värma hela huvudet) längre, så den får vi lämna tillbaka.

De senaste 3-4 veckorna har lilla T haft feber en dag - i ungefär 18 timmar - och inga andra symptom. Idag är en sådan dag.

3-dagarsfeber har man ju hört talas om, men 18-timmarsfeber?

Vår stora tjej behövde en större bilbarnstol, så idag samlade vi kraft och åkte till det stora barnprylvaruhuset (tro mig, man behöver samla sig lite innan man åker dit) för att skaffa en sådan. Efter lite funderande kom vi hem med en Maxi-Cosi Mobi. De flest verkar likvärdiga, men den här hade fått bra i konsumenttester och verkade lätt att montera. Det blir säkert jättebra.

 (en sån här, men grå och svart)

Och så måste jag framföra en offentlig ursäkt till Annas Herr Make: Maxi-Cosi är ett i allra högsta grad levande varumärke, Herr Make är inte gammal (men det sa jag aldrig, faktiskt!) - det är jag som inte hänger med

Lilla T har gått och blivit en riktigt mammagris. Hon blir jättegnällig så fort jag lämnar rummet eller bara rör mig för långt bort från henne. Ibland duger inte ens pappa. Lite trist för honom.

Trist också för lilltjejens moster på besök. Hon ville så klart gosa massor med lilla T, men det fungerar inte riktigt just nu. Men några mysstunder har de två fått i alla fall, när lilla T glömmer bort mig och kommer på att hon har världens bästa lekmoster. Utbildad för jobbet och allt!

Lilla T har moster på besök så hon har inte tid att blogga.

Mamma envisas med att klä mig i sina gamla bebiskläder. Hallå, de har ju inte varit moderna sedan typ 70-talet. Men mamma påstår att det är inne med vintage. Ja, ja …

Lilla T tycker fortfarade att det roligaste som finns är att stå. Nu har hon kommit på att man kan hålla i andra saker än mamma och pappa.

 Babygymmet får nytt användningsområde, men det är lite farligt för det välter när on försöker dra sig upp.

 Spjälsängen funkar bäst för att dra sig upp på egen hand.

 Kanske borde vi inte uppmuntra intresse för att dansa kring blanka stänger …

Jaha, vad gör ni idag då?

Själv kokar jag rotfruktsmos till lilla T.

O, mitt rafflande liv!

Jag har en liten sjukling hemma idag. Ingen torsdagsgympa för oss alltså.

Gissa vem som byter flest blöjor hemma hos oss just nu?

Lilla T har en massa nya ljud för sig och det är väldigt roligt. Men är det inte lite orättvist att hennes "nöjd-ljud" låter som papapa och dadada men hennes missnöjda ljud låter mamama

Ja, just det - idag blir lilla T sju månader. Hurra, hurra!

Det firar vi med att gå på föräldragruppen där kommunala förskolan ska prata om sin verksamhet idag.

Det är väl inte möjligt att en sjumånaders bebis ska sluta sova sin förmiddagslur redan???

Idag på eftermiddagen kom lilla T:s farmor hit och tog med lilltjejen på en lång promenad. Skönt för mig som varit ensam med henne hela veckan att få en stund för mig själv. Jag hann pyssla lite, data lite, läsa en stund och jag tror till och med att jag somnade till ett litet slag.

Och när farmor och lilla T kom tillbaka hade de med sig semlor till en lyxig eftermiddagsfika.

Lilla T och jag tackar båda två. Kom snart igen!

Lördagens rapport till pappa: lite tråkig dag idag - ont i magen (stånk-dag), vill inte äta, inte sova, blev lite glad när mamma gav mig massage, jättepigg på kvällen (mamma inte lika pigg). Vi ses imorgon!

Ofta vill jag inte göra något annat än att snusa på lilla T:s duniga huvud.

Spåren efter lilla T:s kvällsrutin:

När vi bytte till sittvagn fungerade det inte att ha kvar den fina barnvagnsmobilen som min svägerska sytt. Men den fungerar bra så här också:

Fredagens rapport till pappa: sov i mammas säng nästan hela natten, bet henne i näsan (då vaknade hon), hjälpt mamma att prata i telefon, promenerat i Skrylle med M, ätit massor av gröt. Kom hem snart!

Torsdagens rapport till pappa: har varit på bra humör hela dagen, gympat, promenerat med en annan kompis i mammagruppen, åt lunch helt själv (kladdigt), skallat bebisen i spegeln (aj, inte kul), åt bebis-macka (ganska gott) och välling (blä) till kvällsmat. Stor blöt puss!

Onsdagens rapport till pappa: lekt med farmor, promenerat med kompisen i mamma-gruppen, sångstund på öppna förskolan, tog en tugga på mammas muffins när hon inte såg (mums!), badade, mamma sprutade vatten på mig, jag kissade på mamma, somnade sött. Saknar dig!

Eftersom lilla T "fyllde" 6 månader mitt i julveckan dröjde det lite innan vi fick komma på sexmånaderskontroll. Men i måndags var vi hos läkaren och den stolta modern kan rapportera att lillltjejen fick godkänt utan anmärkning på alla kontrollpunkter :)

Vi är ju lite oroliga för att lilla T aldrig kommer att lära sig att krypa. Sedan hon lärde sig att sitta skriker hon i högan sky när vi lägger henne ner. Ryggläge är inte kul, men på mage är ännu värre. Men läkaren tyckte inte vi behövde oroa oss. En del barn kryper ju inte heller utan tar sig fram genom att hasa på rumpan tills de lär sig gå.

Matchvikt 8245 gram och hela 72,5 cm lång. Och det märks - alla kläder i stl. 68 har blivit för små så när som på någon enstaka kofta. Men det är härligt att hon växer som hon ska - det betyder ju att vi gör rätt med maten. Numera äter lilla T riktig mat till lunch och en stor portion gröt på kvällen. Vi funderar på att ge henne frukostgröt också snart och bara ha amning som mellanmål och nattmat. För amningsfria nätter känns långt borta … Trots kvällsgröten vaknar T numera ofta tre gånger per natt jämfört med de två gånger som vi var nere i för inte så längesedan (oh, ljuva tid!).

Men i övrigt är lilla T på strålande humör för det mesta och hon "pratar" som bara sjutton. Många nya vokalljud och en hel del förtjusta "pfsst" och "bububub". Ibland får hon till någon som låter lite som "mamamamama", men jag inser ju att hon inte säger mamma riktigt än.

Vi har ju sedan länge ett presentkort på bio och barnvakt innestående från lilla T:s farmor, men eftersom lilltjejen inte tar flaskan längre och inte alltid vill äta sin kvällsgröt, så har vi inte vågat utnyttja det. Däremot brukar det fungera bra att jag åker iväg en stund om jag "tankar" T med mat precis innan hon ska sova sin förmiddagslur. Då brukar hon sova 1,5-2 timmar och när hon vaknar ska hon ha "vanlig" mat. Så då kan jag vara borta 3-4 timmar t.ex. på en lördagförmiddag när maken är hemma.

I söndags ställde lilla T:s mormor upp som barnvakt just under den här "luckan", så att jag och maken kunde göra något tillsammans utan barn för första gången sedan hon kom. Lite nervösa cyklade vi iväg ner på stan utan att veta riktigt vad vi skulle göra. Vi kom ner lite för tidigt, så det var stängt nästan överallt. Vi fick promenera omkring lite först, hittade sedan ett brunchställe och avrundade med att gå på en fotoutställning.

Jag var mest nervös och fick lite skäll av maken när jag klickade iväg ett SMS för att kolla läget hemma när han var och köpte en tidning. Men vi hade inte behövt oroa oss. När vi kom hem var mormor och lilla T i full färd med lunchen. Lilltjejen hade visat sig från sin bästa sida och sovit riktigt länge under barnvagnspromenaden, så vi hade utan problem kunnat stanna borta en timme till. Skönt att det gick bra. Nu vågar vi kanske lämna henne ifrån oss fler gånger.

Lilla T pratar

Lilla T har sin mormor på besök några dagar och hinner därför inte blogga så mycket.

När lilla T är pigg är annars hennes nya intresse att stå. Sitta är ju kul, men det är så mycket roligare att få dra sig upp med hjälp av mamma eller pappa och så stå där och vingla. Ännu roligare är att få låtsasgå fram och tillbaka i lägenheten. Vi förutspår föräldrar med trötta ryggar!

En del barn är så bortskämda. Dagens rätt: torsk med dragonsås och rotfrukspuré. Flott serverat och allt.

Själv åt jag de mikrade resterna från gårdagens soppa direkt ur platsburken …

Precis när vi kommit igenom förkylningen och fått ett par nätter med ganska OK nattsömn, så är vi igång igen. Nu har lilla T fått feber. Hon är så varm, så varm. Stackars lilla knyte!

Febern är väl inte vansinnig hög, men hon verkar ganska tagen av det och sover väldigt oroligt. När hon är vaken är hon ganska slak och gnällig. Och det är väl inte så konstigt. I natt var vi periodvis uppe en gång i kvarten. Jag blev lite orolig för att hon inte ville amma. Det är ju viktigt med vätska vid feber. Men vi lyckades få i henne lite Alvedon och efter en stund blev hon lugn och kunde äta. Sedan fick hon ligga mellan oss sängen så att jag lätt kunde ge henne mat och natta om henne när nappen trillade ut. Där låg hon hela natten och ångade - som en gnyende liten varmvattenflaska.

Morgonen var lite orolig och en temperaturkoll visade att febern inte gått ner. En ny dos Alvedon och ett samtal för att ställa in en utflykt och så kröp vi tillbaka i sängen igen. Det blir en lugn dag hemma idag.

Oj, hade ju inte tänkt på att det här med babysim också innebär att jag ska bada.

Min egenvård har varit lite eftersatt på sistone. Kan inte minnas sist jag rakade benen …

Lilla T:s första teckning:

På tapeten i arbetsrummet

Skulle ut och se om jag kunde hitta något åt mig själv på rean. Men det var mycket roligare att handla åt lilla T. Hon fick en filt och en mössa (att ha till våren) från Po.P:s samarbete med 10-gruppen och en söt liten badrock från Lindex att ha på babysimmet. "Läckra" bebis-badbrallor handlade vi i går på informationsmötet (de kräver att man har en speciell sorts byxor och de var alla i skarpa färger med palmer, delfiner, grodor och sånt på sig. Vad är det för fel på enfärgat???)

Jag fyndade å andra sidan precis en amningströja från Boob på Tradera. Alltid nåt.

Så började maken jobba igen och lilla Toch jag får klara oss själva. Det har inte hänt så mycket här på bloggen på sistone, men jag ville verkligen passa på att njuta av att hela familjen var hemma. Ja, och så har vi ju både varit bortresa och haft besök, så då blir det ju inte mycket datortid över. Jag har också passat på att läsa nu när jag fått chansen. Det är nog det jag saknar mest från livet före lilla T. Kanske det enda faktiskt. Min julläsning kan man kolla in här om man vill.

Men det har så klart hänt massor i lilla T:s liv. Första julen, första nyårsfesten, 6-månadersdagen och massor av bus med alla kusiner. Hon sitter superstadigt nu, men det innebär också att hon absolut inte vill ligga ner. Inte alls. Det är lite jobbigt på skötbordet! Men annars är hon väldigt glad och vill upptäcka allt runt omkring sig. Hon har också testat några nya maträtter. Kötträtter är forfarande inte någon succé, men frukt blir mer och mer populärt. Och igår bytte vi liggdelen på vagnen mot sittdelen. Vår stora tjej!

Men lillskruttisen har också haft det jobbigt på sistone med en envis förkylning. Hon är supertäppt i näsan och harsvårt att både äta och sova. Så vi är alla rejält trötta eftersom nattsömnen inte är var det borde. Alla rutiner är lite upp och ner efter helgerna, men förhoppningsvis får vi ordning på det nu när det är vardag igen.

Mitt i alla julförberedelser fick vi också iväg ansökan om förskoleplats för lilla T. Om allt går som det ska börjar hon förskolan i januari 2010. Känns långt borta. Och det kommer nog gå snabbare än vi kan ana …

Lilla T firar det nya året med en förkylning

(kusinträff)

Och så här firade hon nyår.

Så här firade lilla T sin jul.

Så här i jultider med mycket stoj och massor av mat är det är skönt att pusta ut en stund på soffan med en tidning.

Ett gott nytt år önskar lilla T er alla!

Lilla T tackar för alla sina fina julklappar!

Lilla T:s minsta stora kusin är på besök, så det blir lite stilla här på bloggen i några dagar.

Idag firar vi att lilla T fyller 6 månader.

Lilla T önskar god jul!

Nu är lilltjejen julbadad. Att bada är jätteroligt nuförtiden. Det plaskas så det står härliga till. Hela badrummet (inkusive den badande föräldern) blir blött.

Förra gången testade vi att en av oss badade tillsammans med henne i det stora badkaret och det fungerade jättebra, men man måste nästan vara två hemma då, så att en kan lyfta i och ur henne. Men vill ju inte riskera att halka med en blöt lite bebis i famnen när man ska i och ur badkaret.

Vattengläden lovar ju gott inför babysimmet efter nyår.

Lilla T har så klart fått lite julpyntat också. En fin paketmobil ovanför sängen till exempel.

Det händer inte så mycket på den här bloggen just nu. Men det har hänt lite på den här.

Förut hade jag alltid bebiskräk på kläderna.

Nu är det små bitar av uppblött smörgåsrån som kletar sig fast överallt …

Kanske blir lilla T vegetarian. Hon verkar i alla fall inte ett dugg imponerad av kyckligpuré.

Lilla T har visst blivit inspirerad av Kotten och börjat tugga med sina tandlösa små gommar när hon ammar. Hon har gjort de en gång förut lite försiktigt, men nu har hon börjat tugga loss ordentligt. Aj!

Idag bjöds det trerätters lunch för bebisar. Efter att ha tuggat (nåja) sig igenom en massa rotfrukter, grönsaker och frukter är det dags att gå på de tunga grejerna. Så idag fick lilla T kycklingpuré, ärtor och mango.

Nu har vi testat oss igenom lite olika fruktpuréer, men lilla T är inte imponerad.

Banan mottages skeptiskt, hallon var inte alls gott, mango var ganska OK och katrinplommonpurén accepterades endast för att den var på gröten.

Och på tal om blöjor och annat i den regionen så har lilla T blivit uppgraderad en blöjstorlek. Numera har hon maxiblöjor (stl. 4). 

Hon har också fått byta från sin rumpnissevagga till spjälsängen, så att hon kan sträcka ut ordentligt.

Stora tjejen!

Inte nog med att lilla T har varit förkyld. Hon har varit förstoppad också - stackars lilla tjejen! Som hon har jobbat. Stönat, stånkat, pustat och frustat tills hon blev alldeles knallröd i ansiktet och man trodde att ögonen skulle plopppa ur. Men utan resultat. Vi har masserat, matat med katrinplommonpuré och andra saker som skulle sätta lite sprutt. Men det gick en hel vecka utan något resultat. Men sedan lossnade det - tack och lov - och ordentligt också.

Tänk att man kan bli så glad över att få att byta bajsblöjor!

Ja, vi har blivit sådana där småbarnföräldrar som obesvärat pratar om vad som händer i vår bebis brallor. Till och med vid middagsbordet ibland. Men bara när vi är ensamma (hoppas jag).

Och ja - det här är ett blogginlägg om bajs.

Nu tror jag att vi är ute på andra sidan av den här förkylningen (peppar, peppar ..). Maken däckade totalt. Lilltjejen var ganska dålig med rätt mycket gnäll och jobbiga nätter som följd. Jag klarade mig ändå rätt så bra, men är ju trött som attan.

Som andra småbarnsföräldrar sjunger jag Näsfridans lov (eller Nose-Frida som den heter nuförtiden)!

… gav de sitt barn en portion gröt innan läggdags. De hade hört talas om att det kunde få barnet att sova bättre på natten.

Det hade lilla T uppenbarligen inte hört talas om …

Visst har vi haft en liten lucia här idag. Men hon ville hellre äta luciakronan än att ha den på sig.

Vi är trötta och förkylda, så därför händer det inte mycket här på bloggen.

Nu har vi fått besked. Lilla T ska få börja på babysim efter nyår.

Förkyld make. Förkyld bebis. Nattvak. Och nu börjar jag känna mig krasslig också. Uj, uj!

04.30 Första frukost. Jag är ganska pigg, men mamma säger att det fortfarande är natt så jag får väl somna om då.

06.30 Vaknar och pratar lite med fiskarna i mobilen ovanför sängen. Får en liten morgonslurk i mammas säng. Sedan hittar jag på en ny lek - först suger jag på min leksaksfisk i plysch så att den blir riktigt blöt, sedan bankar jag den i ansiktet på mamma.

07.10 Tittar på när mamma och pappa äter frukost. Hjälper pappa att läsa tidningen. Blir lite ledsen när pappa går till jobbet.

07.40 Leker i babygymmet en stund medan mamma läser de där bloggarna hon är så hemskt intresserad av.

08.10 Hjälper mamma lite vid datorn.

08.20 Övar på att sitta själv. Det går ganska bra - jag ramlar bara ibland. Det är jobbigast att ramla framåt på näsan. Tur att det är mjukt under!

08.30 Påklädning. Mamma påstår att det skulle gå mycket lättare om jag inte försökte äta kläderna samtidigt. Men man måste väl få smaka lite?

08.45 Dags för en liten matslurk igen. Sedan lite mys på soffan och en sångstund.

09.45 Jag blir lite ledsen och kinkig. Mamma säger att jag är trött och behöver sova en förmiddagslur. Kanske har hon rätt, men man kan väl inte gå och lägga sig utan protester, eller?

10.30 Somnar väl då, så att mamma kan tvätta, städa, laga mat och annat som hon tycker är roligt. (Men idag tror jag faktiskt att hon sov en liten stund också)

12.15 Jag vaknar och är hungrig. Mamma har lagat potatis- och broccolipuré, men det vill jag inte alls ha - inte ens fast mamma säger att det var min lilla kusins favoritmat när hon var lika liten som jag. Jag dricker lite mjölk istället, men det smakar inte heller så gott idag. Mamma ser lite trött ut när jag kräks potatis- och broccoliblandad mjölk i soffan och på mammas byxor.

13.00 Hjälper mamma att bädda och hänga tvätt.

13.30 Vi går på promenad. Jag somnar i vagnen. Skönt!

15.50 Vaknar. Vi har en mysig stund i soffan. Jag äter och mamma tittar på Top Model. Sedan hjälper jag mamma att slå in paket. De röda snörena är väldigt fina.

17.00 Mamma ska laga mat. Jag får sitta i Babybjörnen och hålla uppsikt så att allt går rätt till.

17:50 Jag får kvällsmat. Tar en liten power nap. När jag vaknar har pappa kommit hem. Jag klappar honom lite. Handen var visst lite kladdig - det blir lätt så när man mumsar på dem lite då och då.

18.30 Håller mamma och pappa sällskap när de äter.

19.00 Kvällsrace - då äter jag och skriker om vartannat. Men pappa har smittat mig med sin förkylning så ikväll tycker jag faktiskt att jag har rätt att vara lite gnällig.

19.30 Byter om till pyjamas och blir omstoppad. Lite tidigare än vanligt, men det kan nog bli skönt att sova.

20.00 Somnar.

Två saker som jag inte saknade under graviditeten: "roliga veckan" och min migrän.

Migränen är tillbaka nu - med dunder och brak!

Skolfröken har tappat sitt språk. Jag är bara allmänt förvirrad. Det yttrar sig till exempel så här:

Går förbi sophuset men blöjpåsen i handen, glömmer att slänga den och kommer på det först när jag är halvvägs ner på stan.

Lägger breven jag ska posta framför mig på barnvagnen så att jag garanterat inte ska glömma att stoppa dem på lådan. Har med mig dem hem igen.

Tar fram ett gryntunderlägg för att ställa den varma kastrullen på. Ställer kastrullen bredvid (och gör ett brännmärke på köksbänken av trä).

Glömmer att låsa ytterdörren och kommer hem till olåst lägenhet där också TV:n står på för fullt.

Tittade just till dottern där hon ligger och sover sött.

Jag har fortfarande lite svårt att förstå att vi har ett barn.

Att hon är här hos oss.

Hela tiden!

Idag var det dags för mammagruppen att gå på studiebesök på öppna förskolan. De flesta hade nog, precis som vi, varit där förut, men passade på att hänga med för lite part och fika. Vi fick en liten genomgång av verksamheten och lite informationspapper. Sedan var det fri lek De som ville fick också göra gipsavtryck av bebisarnas händer eller fötter. Lilla T gillade att sitta i "babypoolen" och småsnacka med de andra bebisarna. Hon fick också äta sin smakportion där, det hann vi inte innan vi gick. Jag var lite orolig att hon inte skulle kunna koncentrera sig, men ännu så länge vinner gröten kampen om upmärksamheten. Det är tydligen fantastiskt gott!

För ett par veckor sedan var några ur mammagruppen hemma hos oss och fikade. Jag och lilla T skulle ju missa ett tillfälle när vi åkte till Vänliga Västmanland och det kändes som att det skulle bli väldigt långt mellan gångerna (vi träffas varannan vecka ungefär) så jag bjöd hem gänget till oss. Då dåg det ut så här hemma på vårt vardagsrumsgolv:

 Bebisar på parad

Så sitter jag här med min lyxkaffe och några pepparkakor. Dottern snusar nöjt i vaggan bakom mig. Jag tittar ut på de stora, vita snöflingorna som faller ner utanför fönstret.

Och tänker: jag har det ganska bra ändå.

Ja, förra veckan fyllde lilla T hela fem månader och det händer massor! Hon är väldigt social och vill vara med där det händer hela tiden. Babysittern duger bara i nödfall - att få sitta med vid bordet i nya stolen är bäst. Likaså i vagnen. Ligga ner duger bara när hon sover - annars vill hon sitta upp eller bli buren i babybjörnen. Hon har börjat bli leden om vi lämnar rummet eller om hon inte ser oss. Det räcker ibland med att stå bakom den öppna kylskåpsdörren för att hon ska bli ledsen. Men det går snabbt över när vi tittar fram igen. Hon kräver också mycket mer underhålling nu och det är inte helt lätt. Förut var hon nöjd med att ligga och sprattla i babygymmet ganska långa stunder, men det är inte alls så poppis om inte någon sitter bredvid och pratar med henne. Och det är väl inte så kul att ligga platt på rygg när man kommit på det där med att sitta. Hon sitter ganska stadig nu, men inte helt på egen hand - det händer fortfarande att hon ramlar åt ett eller annat håll så vi får lägga kuddar runt henne på golvet.

Idag var vi på BVC och vägde in lilltjejen på 7 725 g. Jag som varit lite orolig för att hon inte äter tillräckligt. Det var tydligen ingen fara! Vi har ju börjat med smakportioner och det mesta slinker ner utan problem, men på sistone har hon inte varit så intresserad av att amma. I alla fall inte på dagtid. Men BVC-sköterskan sa att det var vanligt för att bebisar i den här åldern är så nyfikna på omvärlden att de inte riktigt har tid att ligga still och äta. Och de stämmer ju ganska bra. Händer det något annat i närheten  - om någon pratar, om TV:n är på, om jag bläddrar för ivrigt i min bok - så är det mer intressant är att äta. Däremot äter hon oftare på natten igen. Hon sover oftast från nio till halv två-två i ett svep, men sedan vill hon (till min stora förtvivlan) ha mat varannan timme. Och efter matningen klockan sex är det ingen idé att försöka få henne att somna om. Då är hon pigg och på ett strålande humör!

Igår testade vi gröt för första gången (en liten smakis) och det var nog det mumsigaste som hon fått någonsin. Hon brås viss på sin kusin Lite, lite banan fick hon också smaka, men den mottogs mer tveksamt.

BVC-sköterskan mätte förstås lilla T fortfarande. Nu är hon 70 cm lång. Det märks på kläderna - en del saker i stl. 68 har vi redan fått ta undan. Å andra sidan verkar det ibland beror mer på modellen än storleken - en del plagg i stl. 62 fungerar fortfarande och andra i stl. 68 har känns jättetrånga länge.

Sedan fick hon sin andra spruta - påfyllningen av vaccinet. Hon var så duktig och skrek bara en liten, liten stund. Men hon blev visst trött av det för hon har sussat sött i vagnen i snart tre timmar. Förra gången sov hon också länge och var lite gnällig på kvällen. Vi får se hur det blir idag.

Och med det sagt (skrivet) så hör jag hur det gnyr och gnäller från vagnen. Dags för matpatrullen att rycka ut!

Några har frågat efter den. Så lilla T fick knåpa ihop en. Önskelista alltså.

Dagens rätt: broccolipuré

Smakpanelens bedömning: mums! (men fy, vilken sprutt det satte på magen!)

Det har fungerat väldigt bra ett par gånger att pumpa ur och ge lilla T flaska. Så har jag fått chansen att lämna hemmet en lite längre stund. För några veckor sedan när jag skulle på pysseljunta, ville maken ha lite mystid med dottern. Vi var inte alls oroliga för jag skulle ju bara vara borta några timmar och hon skulle ju äta smakportion och vi hade gott om mjölk i frysen. Och dessutom modersmjölksersättning om det skulle behövas ännu mer mat.

Men se, då passade det inte alls att äta ur flaska. Gumminappen var blä och innehållet smakade visst inte så värst gott heller. Maken testade att ge lilltjejen mjök på sked, men det passade inte heller. Lite vatten i flaska för att se om det var innehåll eller förpackning som var värst funkade inte heller. Lilla T ville ha tutte helt enkelt. Det var inte läge att testa om modersmjölksersättningen var ett alternativ. Maken lyckades dock få i henne ytterligare potatispuré och höll på så vis ställningarna, men när jag kom hem var läget tämligen gnälligt och T ammade sedan som om hon aldrig skulle få mat igen.

Synd tyckte vi som såg både mysig pappadotter-tid och en utovad barnvaktskväll med bio flyga sin kos.

I morse gjorde maken ett nytt försök med flaskan - denna gång med modersmjölksersättning i - för att jag skulle få en liten sovmorgon. Denna gång var nog flaskan helt OK, men fy för att dricka sånt skräp! Usch och blä! Men vi får försöka igen  - det kanske tar lite tid att vänja sig vid smaken. Det skulle ju vara himla bra att ha som alternativ om det inte funkar att pumpa. Ja, om skruttisen vill ta flaska överhuvud taget då.

To be continued …

Vi gillade inte någon av de dynor man kunde skaffa till TrippTrappstolen (och de passade inte heller i vårt gröna kök), så jag fick knåpa ihop en själv. Jag är verkligen ingen virtuos vid symaskinen, men efter lite expertkonsulting från mamma så gick det bra. Titta inte för noga bara

(dessutom med praktiskt avtorkbart vaxat tyg - till skilllnad från ljusa pastelltyger med nallebjörnar på)

Dagens rätt: majspuré

Smakpanelens bedömning: mumsigt

Men kocken tyckte att det var svårt att få till en jämn puré. Mycket skal. Hur gör man - det kan väl ändå inte vara meningen att man ska "sprätta" majskornen som man gör när man skållar mandel …

Idag fyller lilla T fem månader!

Funkar att pilla med.

Funkar att banka i köksbordet med.

Funkar att smula sönder.

Funkar att slänga på golvet.

Äta? Nej, det tror jag inte på …

I helgen när vi var på flera håll i Stockholm var det inte helt praktiskt att göra egen puré, så vi testade ett par av de varianter som fanns på det lokala Coop hemma hos mina föräldrar. Utbudet av ekologisk barnmat var knappt, så vi fick ta Sempers vanliga sortiment (som ju i alla fall till stor del är närproducerad).

Morotspurén var ett säkert kort - den slank ner lika bra som mammas hemlagade. Majs- och potatispurén mottogs skeptiskt första gången, men slank ner fint andra gången.

Det är ju väldigt smidigt med färdig puré, men än så länge är det inte så ansträngande att göra egen, så jag tror att jag fortsätter att mixa hemma lite till. Burkarna kan vi ta till när vi är på språng.

I tordags satt lilla T prov för första gången utan stöd! Ja, ingen lång stund, men i alla fall! Första gången var i vagnen när vi var ute på stan med mormor. Hon sträckte sig efter knapparna på min kappa som låg över fotänden på vagnen. Och så satt hon

 Kappan var lite tung, så hon nöjde sig med sin mössa

Färdigheten testades sedan på mormors köksgolv när vi kom hem - till lilla T:s egen förtjusning.

 En kudde bakom är bra som säkerhet när hon tappar balansen och ramlar baklänges.

Vår stora tjej!

Ett annat trick som hon testade för första gången dagen efter vara tt fånga sina fötter på skötbordet. Hon har inte varit så intresserad av sina fötter förut (troligen pga. skenan) men nu fick hon ett fast grepp.

Ja, i tisdags morse laddade jag barnvagnen med lilla T och allt vi kunde tänkas behöva för nästan en vecka borta från hemmets lugna vrå. Jag packade smart i ryggsäck och fick även med babyskyddet under barnvagnen. Maken följde med oss till stationen och hjälpte till att lyfta upp vagnen på tåget. Där var det trångt! Men vi hittade en plats att ställa vagnen (till några kostymklädda unga killars förtret - där ville de hänga sina fina överrockar). Jag lyfte ur mjukliften och kunde på så vis få med mig lilltjejen till vår plats. En egen plats för ett så litet barn kostar bara en femma och det är det helt klart värt!

Lilla T tyckte det var väldigt roligt att åka tåg. Hon hade fullt upp med att titta ut genom fönstret och på alla medpassagerare. Bäst var den lilla flickan som just lärt sig gå och som passerade i gången om och om igen (hon ville inte sitta still nu när hon lärt sig denna nya färdighet - till hennes mors förtvivlan).

Det var egentligen meningen att vi skulle åka till Stockholm och byta där, men på grund av elfel på Stockholms central så rekommenderades byte i Norrköping. Lilla T passade på att somna precis lagom till bytet, så det fungerade bra att packa ner henne i vagnen igen och hon sov sig igenom en liten skumpig avstigning (tack till den rökande tanten som hjälpte mig) och en väldigt gnisslig rullstols/barnvagnshiss på regiontåget. Tyvärr var sätena otroligt obekväma så hennes mamma fick inte sova, men annars var regiontågen väldigt mycket smidigare än X2000. Bara att rulla på och åka den lilla hissen. Gott om plats att ställa vagnen så att man kunde sitta bredvid den och det gick till och med att ta med sig hela ekipaget in på toaletten - som dessutom var utrustad med skötbord. Konduktörerna var dessutom väldigt trevliga. Mycket gott betyg för Tåg i Bergslagen alltså.

När lilltjejen sedan vaknade åt hon en lång stund, satt i mitt knä en stund och lekte med sin randiga kanin. Eftersom hissen var lite långsam och det inte är slutstation så ville jag vara ute i god tid inför nästa byte, men lilla T gjorde klart att det inte var kul att bli ner bäddat igen i vagnen. För varmt med alla kläder och så går det inte att sitta upp när mjukliften ligger i. Usch och fy! Men, hon somnade igen så snart vi kommit ut i friska luften och jag hann med en fika på Waynes innan vi byte till nästa regiontåg.

Väl framme i Metropolen kvistade jag in på Coop för att handla blöjor och lite barnmat (onödigt att släpa) och sedan promenerade vi sista biten hem till lilla T:s mormor och morfar. Men det är en annan historia.

Lilla T har också testat dubbeldäckståg mellan Västerås och Stockholm - även de var föredömligt barnvagnsvänliga (ja, man får ju välja nedre botten så klart!) - samt pendeltåg, tunnelbana och stadsbuss i huvudstaden. Allt går ju bra men tar lite tid. Det blir mycket upp och ner i långsamma hissar från och till perronger och i tunnelbanan är det ju väl mycket folk. Men lilltjejen tog allt med gott mod.

Tågresan hem gick med X2000 hela vägen och det fungerade fint även denna gång - då hade dessutom maken slutit upp - men i höjd med Nässjö började lilla T tycka att det fick vara nog med allt kuskande med olika färdmedel och vi fick jobba hårt för att hålla henne nöjd och glad den sista biten.

Och vi vet inte om vi inbillar oss - men hon såg väldigt glad ut när vi kom hem till lägenheten.