Västmanländskans gravid- och bebissvammel

Igår upptäckte jag att man kan beställa nya klädslar till många barnvagnar. Kanske är det den gyllene medlevägen - en begagnad vagn från Blocket, men en fräsch ny klädsel?

… så kan man väl ha en body med rosa elefanter på en liten bebiskille också om det skulle bli så? Det är ju "Fem myror är fler än fyra elefanter"-elefanter. De ska vara rosa!

Jag svajar lite fram och tillbaka i ämnet barnvagn. Ibland tänker jag att det finns hundratals schyssta begagnade barnvagnar på Blocket och en av dem duger fint och ibland tänker jag att jag absolut vill ha en ny fin vagn till bebben. Och jag vet att man då måste vara ute i god tid. Men igår när jag surfade in på Kronans hemsida så upptäckte jag att vagnarna där hade leveranstid i september. Hallå - fyra månader! Är inte det lite och ta i? Då skulle vi ha beställt vagn i februari. Och då fattade vi ju knappt ännu att vi skulle ha barn!

Så det blir nog Blocket ändå

Jag blir så glad över alla snälla och gulliga människor i vår närhet. Det här med att bli förälder är lite som att komma med i en ny "klubb" där alla hjälps åt. Förutom alla goda råd, så får vi och/eller får låna massor av praktiska saker - böcker, mammakläder och bebissaker. Nu senast en stor kasse fina bebiskläder från svägerskan i Stockholm.

Dagens koll visade att jag har gått ner i vikt. Troligen på grund av de otäcka järntabletterna. Så nu har jag fått dispens från Niferexen och får drick Blutsaft (något som den vikarierande barnmorskan förra gången sa att de absolut inte kunde rekommendera), så får jag förhoppningsvis styr på både järnvärdena och magen. Men de andra värdena var bara bra och bebben växer och har starka hjärtljud. Det är väl så finurligt ordnat att barnet tar den näring den behöver helt enkelt.

Precis som Mrs. Pitepalt blev jag ruskigt förtjust i de söta babykläderna med motiv från Fem myror är fler än fyra elefanter som finns på Lindex just nu. De är ju ett måste för en sjuttiotalist med bebbe på gång.

Ja, för dem som räknar - det är v. 30 nu.

… inföll tidigt i år. Nämligen redan igår. Då gick turen till Babyland för att spana på barnvagnar och babyskydd och sedan till IKEA för att titta på spjälsängar och annat smått. Vi handlade inte så mycket utan tittade mest, men vi kom i alla fall hem med lite saker till skötbordet - bland annant en färgglad mobil. Så var det med makens principer

Fick ett mejl från en författare med massor med fina bilder på bebisar - gjorda i marsipan. Det kan man ju inte tro när man ser dem - så verklighetstrogna!

Ja, så ägnade vi hela fredag kväll och lördag förmiddag åt att nypas, djupandas, krysta med k och tänka ut målbilder. Intensivkurs i profylax alltså. Det kändes på det stora hela som ett bra sätt att förbereda sig. Andningsövningarna vara väldigt konkreta och kan nog verkligen hjälpa. Men det är troligen en småsak att andas och försöka slappna av när maken nyper en, jämfört med när ett helt barn försöker ta sig ut… Massagetipsen var också bra och jag tror att alla partners fick en tydligare bild av hur de kan hjälpa till under förlossningen. Svårare var det att tänka ut målbilder och beskriva mina förväntningar och förhoppningar inför den perfekta förlossningen. För det första så känns det fortfarande som att det inte riktigt gäller mig, att det nog är någon annan person som ska göra just den biten, och för det andra så är väl målet med den perfekta förlossningen att barnet kommer ut. Eller?

"Relalalaxa - tryck på paus och softa - det gör man ju för sällan alldeles för ofta. Skäl för bråttom - finns det för gott om - så låt mig istället rabelibabbla nåt om motiv - för att relalaxera - A - dé känns bra - behöver’u flera?"

Nej, nu är det ju inte relax-kurs vi ska på utan profylax-kurs! Men jag kan ändå inte få Just D:s gamla slagdänga ur huvudet.

Ja, det ska vi göra på en fredagkväll. Hur firar ni helgen?

Ja, nu har jag fått börja äta järntabletter, någon som min stackar känsliga mage inte alls uppskattar. Jag fick rådet att äta tabletten på kvällen innan läggdags för att märka minsta möjliga av den. Men men får absolut inte ta den samtidigt som läkemedel mot halsbränna för då förtas effekten. Och när jag jag som mest halsbränna? Jo, såklart på kvällen när jag lägger mig. Så det blir till att välja mellan två onda ting …

Idag hade jag tid hos tandläkaren, men undersökningen fick ett hastigt avslut när bebben bestämde sig för att det inte alls var kul att ligga bakåtlutad i en tandläkarstol. Nu när bebisen börjar bli stor så kan den tydligen ligga emot kroppspulsådern när man ligger platt på rygg, vilket resulterar i att blodet inte cirkulerar som det ska. Jag fick smidigt (?) glida ner på golvet och sätta mig med huvudet mellan knäna och bara vänta tills suset i öronen, kallsvettningara och illamåendet gick över. Jag var otroligt nära att tuppa av, men det gick över efter ett tag. Tandläkaren sa att jag hade en mindre klädsam kritvit färg i ansiktet!

Hon hann konstatera att jag inte hade några hål, men resten av undersökningen (ta bort tandsten, putsning och sånt) för dock vänta till efter sommaren …

Av väninnan i Jönköping som var på besök i helgen fick vi en söt "fylleri"-bok av det slaget man brukar ha till bebisens första år. Men skillnaden var att den här hette Mitt första år som mamma. Och vände man på den så hette den Mitt första år som pappa. Där kan man fylla i tankar, förväntningar, förhoppningar och annat som har med det väntade barnet och dess första år att göra.

Idag var det en man som ledde passet i "vänta-barn"-gympa. Jag vet inte om vi såg skeptiska ut för han förklarade noga att ha hade varit ledare för sådana här pass förut och att det var han som hade ansvar för bl.a. rygg-gympan. Ja, och inte var det någon skillnad på passet - jo, han pratade föresten inget om bäckenbottenmuskulaturen

Jag träffade en gammal korridorskamrat på passet som jag inte sett på länge. Det var lite lustigt att se henne med mage, men hon tyckte kanske samma sak …

Nej, det ska jag ju inte - det vet jag, men maken fick låna den här boken av en kollega till mig. Det står i inledningen att det inte är en bok för kvinnor och att det automatiskt betyder att alla kvinnor kommer att läsa den. Och jag är naturligtvis inte sämre (eller bättre) än någon annan, så jag läste den såklart.

Dick Sundevalls bok Du ska bli pappa tar upp graviditet, förlossning och att leva med barn ur pappans perspektiv men med stort fokus på mamman. Det är mycket "ställ upp för din kvinna" och så i boken. Lite grabbigt ibland kanske, men varför inte?

Som kvinna kan jag känna att jag nog inte utnyttjar den är graviditeten tillräckligt. Det är ju tydligen OK att uppföra sig hur som helst och männen förväntar sig också det och ska ställa upp utan att knota. Jag har inte skickat iväg maken mitt i natten en enda gång för att köpa glass - vilken miss!

Urk, sitter här och känner mig lite konstig efter glukosbelastningen. Det är verkligen JÄTTE-SÖTT att dricka sockerlösning. Citronen hjälper (jag hade såklart glömt min, men jag fick en halv av en annan pregno-tjej) men det är ändå ganska läskigt på fastande mage. Först kändes det OK, sen blev jag illamående, sedan helt speedad och till slut supertrött. Jag hade optimistiskt nog tagit med mig datorn och tänkte att jag kunde jobba lite under de där två timmarna, men det fanns inte en chans. Jag kunde inte fokusera på någonting - det enda som fungerade var att bläddra förstrött i någon gammal föräldratidning jag hittade.

Men jag hade värden långt under riskzonen, så det känns ju skönt.

Sen fick jag äntligen äta! Men kroppen protesterar nog ändå lite mot att bli behandlad så här - nu mår jag illa och känner en huvudvärk komma smygande …

Tittade just på "Barnmorskorna" på SVT. Alla säger att det är ett så fint och mysigt program. Men nä, jag vet inte det … jag tycker ändå inte att det verkar nåt vidare med förlossning …

Sitter här och funderar på vad som är bäst taktik inför glukosbelastningen imorgon. Jag ska vara fastande från midnatt. Klockan åtta ska jag hälla i mig 3 dl sockerlösning. Sedan får jag inte äta på ytterligare två timmar. Men när blodprovet sedan är taget så är det fritt fram. Men vad är bäst taktik nu - är det att äta lite och lätt mat så att man vänjer sig vid att inte ha magen full eller är det att äta så mycker som möjligt fram til midnatt så att jag står mig? Hmmm …

Precis just nu så sparkade bebben så hårt att det "bumpade ut" en bula på magen

Profylaxkursen är inbokad - check!

Lägesrapport - v. 28 börjar idag. Magen växer och frodas. Bebben sparkar och far runt. Jag har upptäckt några mindre förtjusande sidor av graviditeten - halsbränna till exempel. Fy!

När får man börja köpa bebissaker? frågade jag maken hoppfullt …

Inte en dag före första söndagen i maj, säger han.

OK, gravidmagen är ju mysig, men det är inte helt lätt att hantera att kroppen sväller åt alla håll och kanter. Jag vet att jag ska gå upp i vikt nu, jag vet att det är helt normalt och jag vet också att jag inte gått upp mer än jag borde. Men det betyder ju inte att det känns kul (speciellt inte när man tidigare kämpat för att gå ner i vikt) och det är inte kul att bli kallad tjockis - inte ens när man är gravid.

Roligt tips på mobil att hänga ovanför skötbord eller säng hittar man på Jojos blogg.

Note to myself -bebben gillar inte gyrostallrik …