Västmanländskans gravid- och bebissvammel

Det finns dagar då Västmanländskan lämnar hemmet och går på stadens gator i vanliga kläder och vanlig BH, utan amningsluckor

Vi var på 9-månaderskontroll på BVC i fredags och lilla T är nu uppe i nästan nio kilo och är 76 cm lång. Lång för sin ålder enlig kurvorna. Just nu är hon fantastiskt mysig (ja, jag vet att att säger det varje månad). Det händer så mycket.

Det pratas en massa! "Dadada", "papapa" och "mamama" har funnits på repetoaren länge, men nu är det också mycket "jajaja" (fast nästan lite på skånska "jaujaujau") och "dä" som vi så klart tolkar som "där". Om man frågar "Var är lampan?" så tittar hon upp taket och ser jätteglad ut. Ibland säger hon "pa" ("lampa"). I och för sig får man samma reaktion om man frågar "Var är pappa?", så det råder lite begreppsförvirring där Och om hon får en bit smörgåsrån eller likande så kan hon säga "ta, ta" ("tack") med lite hjälp, men allt oftare självmant.

Det är för övrigt en rolig lek just nu att "ge" mamma och pappa saker - nappen, halvätna kex, salivkladdiga leksaker och annat mysigt. Då ska vi se glada ut och säga "tack, tack" och sedan ge tillbaka dem. Helst vill hon stoppa in sakerna i våra munnar (för det är ju där allt ska vara  - det vet man ju) och roligast av allt är att hjälpa pappa att borsta tänderna. Titt-ut är en annan favoritlek. Och hon är jättebra på att vinka.

Krypa vill lilla T inte göra på några villkors vis, men hon är ganska rörlig ändå. Från sittande "roterar" hon bra åt alla håll och hon har en väldigt bra räckvidd. Ibland ställer hon sig på alla fyra för att nå/se något, men mer än så blir det inte. Ofta slutar det med att hon landar pladask på magen.

Hon vill nog hemskt gärna stå och gå, men det klarar hon inte utan hjälp. Men hon försöker komma upp, men då hamnar hon oftast i en situation som hon ine kan ta sig ur riktigt.

Med hjälp är hon däremot väldigt duktig. Hon drar sig upp till stående mot olika saker och ofta möts jag av en glad lite bebis som står upp i spjälsängen efter tuppluren. Hon går ganska stadigt med lite hjälp längs bordskanter och väggar och har blivit duktigt på att lista ut var hon kan stödja sig för att komma vidare. Men fortfarande vill hon helst hålla i någons händer. De är pålitligast. Den nya gåvagnen är ganska intressant, men inte helt godkänd ännu. Men snart kör hon nog så det ryker.

På dagtid ammas hon inte alls längre utan äter riktigt mat. Nattamningen är snart ett minne blott hoppas vi. Fortfarande är burkmaten myckt bättre än mammas hemlagade och gröt är storfavorit. Den godaste frukten är mandarin (så nu har vi orangea fläckar som inte går bort på nästan alla kläder - haklapparna står inte emot mycket). Två små framtänder i överkäken har också tittat fram så smått.

Annars går veckorna som vanligt med babysin, mammabarn-gympa och besök på öppna förskolan. Andra barn är väldigt spännande just nu och lilla T är väldigt snäll och delar med sig av sina leksaker. Hon vill gärna ta på barnen och då får man passa henne lite eftersom hon är mest intresserad av ögonen och kan peta lite väl våldsamt på/i dem. Men det är inte illa menat, det är nog bara väldigt intresant med de där ögonfransarna som fladdrar hela tiden.

Nu ser vi fram emot att hon ska komma ur sin mammiga period som är lite påfrestande för oss alla och så ser vi fram emot vår och att det bir lite enklare att ta sig ut utan att hålla på att böka med en massa kläder.

Idag har vi en alldeles enländigt febrig liten kräkbebis här hemma. Vi tröstar, torkar och håller tummarna för att vi inte ska bli smittade …

Nu plockar jag undan amningströjorna. Trotjänarna från Boob har varit väldigt bra, men nu när det inte ammas på dagtid längre så behövs de ju inte. OM det blir en akututryckning får vi lösa det ändå. Det ska det bli skönt att få lägga undan dem - jag har gått i samma sex tröjor i nio månader nu …

Nu ligger vårt lilla sockergryn och sover. Hon är så fin! Tänk att vi har haft henne hos oss i nio månader. Tänk att hon har funnits här "ute" lika länge som hon låg i magen …

Kan ni gissa hur kladdigt det blev när lilla T lyckades få av korken på tandkrämstuben som hennes orutinerade moder lät henne leka med?

Och det är väl inte så där väldigt nytigt för små bebisar att tugga i sig tandkräm …

Nåväl, hon luktar i alla fall väldigt mintigt och fräscht

Vi fick en bärstol av vänner, men tyvärr visade det sig att den inte alls var bra,även om den såg ut att vara i nyskick. Det var någon slags silikon i bärremmarna och den hade stelnat efter några år på vännernas vind och gjorde att remmarna var stenhårda och obekväma. Inte något man vill bära en, vid det här laget, ganska tung bebis i ens några meter. Men andra vänner hade skaffat en Vaude Jolly Comfort som vekade jättebra och vi hade tur och hittade en likadan i jättefint skick på Blocket för halva priset. Nu har vi testat den lite här hemma och i fjällen och är supernöjda. Stadiga bärremmar, brett avbärarbälte, bra packutrymme och tillbehör såsom regn- och solskydd. Lilla T verkar också nöjd (när hon välkommit i den) för hon somnar sött varje gång.

… den här söta texten om bebisar som jag hittade hos En bok om dagen.

Är det månne de första små tänderna som skymtas där i överkäken?

Lilla T:s vecka i fjällen:

• Tågresor: 2 (långa!)
• Mysdagar med farfar: 2
• Turer upp på Åreskutan: 1 (somnade)
• Bad på äventyrsbad: 1 (spännande)
• Promenader i motvind och snöglopp: 2 (men det var mest synd om mamma)
• Resturangbesök: 2
• Tupplurar med mamma: flera
• Pulkaåkningar: många
• Antal varv runt soffbordet: oräkneliga

Sämst: Alla jobbiga ytterkläder som ska på och av.        Bäst: Att få sova nära mamma och pappa hela veckan.

Lilla T är hemma igen från sin fjälltur. Nu tar hon igen sig, men rapporterar mer sedan.

Nu åker lilla T på fjällsemester, så det blir tyst (hrm, ännu tystare) här på bloggen några dagar.

Lilla T kan inte krypa.

Men ibland tror hon att hon kan.

Det slutar oftast med att hon dunsar rakt ner i golvet med ansiktet före.

Oftast går det bara bra. Men idag uppstod blodvite och hon kan nu stoltsera (eller?) med sin första fläskläpp.

Stackars lilla T.

Lite bebispyssel gästspelar på den andra bloggen.

I går kväll testade vi att ha barnvakt till lilla T på kvällen för första gången (vi har ju haft barnvakt på dagen en gång förut). Jag hade ett presentkort på bio och barnvakt innestående hos lilla T:s farmor och nu när hon (T alltså, inte farmor) inte behöver ammas för att nattas så tänkte vi göra ett försök.

Tyvärr var det kanske inte den bästa av dagar för lilltjejen har varit förstoppad och haft det riktigt jobbigt med sin mage. Dessutom är hon riktigt mammig nu. Lilla T vaknade strax innan farmor med sambo kom och var på lite dåligt humör redan då. Ingen annan än mamma dög (och knappt det heller). Men vi stoppade ner lilla T i barnvagnen och skickade iväg henne på promenad med farmor. Ett beprövat kort som fungerat förut. Under tiden smet vi iväg på bio och middag.

Vi fick inget krissamtal och när vi kom hem var det stilla i lilla T:s rum. Det visade sig att lilla T hade somnat tidigt, men före det hade farmor fått jobba hårt med att sjunga, dansa och underhålla - för om det inte hände något skoj så var det gnälligt. Men det var nog ansträngande för lilla T att hålla igång farmor eftersom hon somnade tidigt och utan att vilja ha kvällsgröten

Men på det stora hela gick det fint och farmor sa att hon kunde tänka sig att vara barnvakt igen. Det är vi glada för

Jag tycker ju att lilla T behövde en 8-månaderspresent. Eftersom hon själv inte uttryckt några önskemål, och dagen sammanföll med ett riktigt bra rabatterbjudande i Lollopards webbshop, så bestämde hennes mamma att hon önskade sig ett påslakanset med traktorer på. Titta så fint:

 (och ja, käre make - jag vet att hon absolut inte behövde ett sådant!)

Men för att lilla T inte ska bli ledsen för att hon bara får mjuka paket blev det även en klassisk Brio träbil (fynd på Tradera). Lilltjejen har visat stort intresse för bilar hon kompisen M och på öppna förskolan, så hon behövde nog en egen.

Den vita tröjan - pojkstorlek 3 år

Den röda tröjan - flickstorlek 5 år

Är det bara jag som tycker att det är något konstigt med den här bilden?

Korrigering: värst just nu alla kategorier är att ligga på skötbordet!

Vi för snart gå runt till grannaran och berätta att "nej, vi sticker inte kniven i vårt barn - vi byter bara blöja".

Kom på att igår var den första helt amningsfria dagen för lilla T. Från klockan sex på morgonen till första nattmålet klockan två så ammade hon inget. Alltså inte ett helt amningsfritt dygn, det dröjer nog, men en hel dag. Positivt att hon kan klara sig utan sin mamma för mat. Det var dock lite obekvämt för mamman framåt kvällen

Under den tidigare nedtrappningen har hon fått en eller ett par slurkar som mellanmål, men på dagarna har hon så mycket för sig att hon inte hinner sakna det så mycket tror jag. Dessutom har hon "tappat tekniken" och är ganska ofokuserad.

Jag, däremot, börjar faktiskt sakna det lite, nu när den lilla mysstunden är på väg att försvinna. Motsägelsefullt - jag vet!

Man vet att man har tittat på för mycket dag-TV när repriserna börjar gå i repris …

Bäst just nu:

• mandariner
• leka tittut
• riva ut alla böcker ur bokhyllan

Sämst just nu:

• näsfridan
• att bli torkad om munnen
• att ligga på mage

Idag satte sig lilla T upp från ryggliggande för fösta gången, men hon har tränat länge. Värsta sit-upsen

Och det blev man visst hungrig av för till lunch klämde hon för första gången en hel burk (190 g) mat för 8-månadersbebisar. Ekologisk spaghetti bolognese var en hit.